I'm still standing

Nu är jag tillbaka igen. Det blev inget Vasalopp om någon undrar, jag la ner den idén. Det var många olika faktorer som spelade in, men genomgående var att det inte kändes roligt och det är faktiskt ingen vits att åka ett 90 km långt lopp på skidor om man inte känner någon som helst glädje inför det.

Två stora förändringar har skett i mitt liv sedan december. Den första är att jag och min pojkvän håller på att bli sambos i hans lägenhet. Det innebär att jag överger min lilla stad där jag bott i snart två år, för att bli stockholmare på riktigt. Det känns riktigt bra.

Den andra förändringen är att jag blivit med gymkort på Balance Gym. Från att ha sprungit utomhus i ur och skur 4 ggr/vecka varvat med oregelbundna besök på F&S eller lokala gymmet som erbjöd spinning, step och boxercise så har jag nu blivit en riktigt seriös gymtjej. Jag är nog på gymmet i snitt 4 dagar per vecka sedan årsskiftet, och det är då medräknat de dagar jag är "hemmahemma" och inte har tillgång till Balance. På gymmet brukar jag köra löpning, spinning och crossfit för kondition samt gymövningar, kettlebells och core för styrka. Jag har till och med tagit hjälp av PT för att få ett eget träningsprogram för att stärka mina struliga axlar. Utöver gymmandet försöker jag springa utomhus minst en gång i veckan samt promenera eller cykla till och från jobbet (7,5 km en väg). Jag och pojkvännen har också tagit itu med våra matvanor och tack vare detta gått ner drygt 5-6 kg var sen årsskiftet. Jag har lyckats fixa 4 magrutor och är mycket stolt över dem, men har ändå en del ytterligare att slipa på innan jag är nöjd.

Ikväll blir det kettlebellsträning med några kollegor, därav bilden. Jag kan dock lova att vi samtliga kommer ha mer kläder på oss än mannen på bilden. Tror inte Balance, eller Bälans som jag brukar säga, är riktigt okej med att medlemmarna tränar i bodybuilderkalsonger...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0